05/02/13

Vad värdelös man är utan kemikalierna. Det kom värdelöshet, så värdelös vad det jag blev trots att jag inte är det. Inte det minsta faktiskt.
En sorg slog till när en röst från en vacker kvinna kom upp i mitt huvud. Ett hjärteskärande gråtande från en familjemedlem. Jag grät med den, fast utan tårar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0