I know tomorrow will be awful, but at least I have tonight to dream
Jag bränner ofta hud. Ur död hud kommer ny hud. Men jag blir aldrig pånyttfödd.
Något togs ifrån mig när mina ben var korta, fulla av spring och mina knäskålar fyllda med blåmärken.
Och jag tror jag har sökt någon. En gång fann jag. Det var inte kärlek, det var inte vänskap. Han hade känt vad jag kände. Jag låg med min kind mot hans bara mage och grät. Utan ett ord sagt reste han sig och kom aldrig tillbaka.
Min magkänsla berättade nog att jag hade hittat igen. Men vad var det jag hittade egentligen? Och vad fick jag?
Jag vill inte längre se, höra eller veta. Men ändå tittar jag och lyssnar.
Jag vill ha allt! Jag vill ha allt det där.
Kommentarer
Trackback
