21/02/12
Det är smutsigt och fult. Och jag trodde jag hade lärt mig den första gången.
Hjärtat tog över, huvudet fanns inte med i bilden.
Det är en jävla röra nu och trots att den är lite vagare nu än då så är den omöjlig att trassla ut. Jag sitter fast i den och jag faller i bitar från insidan ut. I efterhand så förådde hjärtat huvudet.
Jag ber att när det sker, att jag kan hålla huvudet högt, att jag är "vinnaren".
Men i slutändan är jag alltid förloraren med stort utropstecken. Alltid.
Jag hoppas att mars blir snällare mot mig.
Kommentarer
Trackback
