Att vakna när solen gått ner

Allt annat är ointressant.
Och jag tänker på det i timmar. Mina mänskliga behov som hunger, törst, toalettbesök finns inte. Förmår mig inte kliva upp ur sängen för det håller mig kvar. Jag vill inte sluta tänka på det.
Vad det än är/blir så bryr jag mig inte. Bara jag får en liten smak av det hela.

(Obs! Detta är inte ett deprimerat inlägg som det kanske först kan verka)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0