Onsdag
Jag hade en plan. Men I wasn't feeling it så jag sket i ett. Det skulle nog ändå inte ge resultat och det kändes som ett tecken när bussen inte kom. Man börjar känna sig som ett psycho eller nåt, men jag har insett att det är fullständigt normalt. Det här. Fast still, känner mig ändå galen. Men det är min hjärna som lurar mig att göra vad jag gör, eller förhoppningarna kanske. Ja där satte jag huvudet rätt på spiken! Förhoppningarna, det är dem som styr mig.
Kommentarer
Trackback
